Vi ser nu en helt ny trend inom hälso- och sjukvårdens område. Stora riskkapitalbolag köper upp allt mer av vårdföretagen och det är inget ömmande över vård och patienter som ligger bakom detta nya intresse. Det är krassa vinstintressen. Hälso- och sjukvården har helt enkelt blivit den nya lönsamhetsbranschen med stora möjligheter till vinster och med låga risker. Den huvudsakliga affärsidén är att köpa upp vårdbolag, strukturera om dem för att öka lönsamheten och sedan sälja till ett väsentligt högre pris än vad man köpte dem för.

Nästan alla riskkapitalbolag använder sig av så kallade skatteparadis som har låga eller inga skatter och sekretess. Genom att använda holdingbolag och interna ägarlån med räntor på 12 – 15 procent minskas eller elimineras den beskattningsbara vinsten från vårdbolagen. Skatteverket har i flera fall granskat dessa ”räntesnurror” och försökt stoppa skatteflykten. Capio har nyligen fått underkänt på ett skatteavdrag för räntor på närmare 400 miljoner kronor. Med dessa vinster och med den avancerade skattesmitningen, så är privatiseringen inget annat än en förlustaffär för svenska skattebetalare.

Inom landstinget i Uppsala län drivs tre vårdcentraler på entreprenad och tre är sålda/överlåtna till privata vårdgivare. Mammografin inkl den kliniska delen drivs av ett privat bolag liksom sjukvårdsupplysningen, närakuten och öppenvårdspsykiatrin både i norra och södra länsdelen. Dessutom finns några privata vårdcentraler och privata husläkarmottagningar.

Genom det kundvalssystem som landstinget har råder fri etablering och fullt betalningsansvar för landstinget.

Tittar man på de stora vårdbolagens resultat är det troliga vinstuttaget betydligt högre. Avkastningen på totalt kapital var 10,8 procent för 2009.

Hur har privatiseringen i länet påverkat vården förutom att en stor del av vårdens pengar nu går till privata vinster? Tillgängligheten har inte blivit bättre. De privata vårdcentralerna drar snarare ner på landstingets resultat när det gäller läkarbesök inom sju dagar och telefonkontakt första dagen. Vårdköerna har inte heller blivit kortare genom privatiseringarna. I stället läggs stora pengar på tilläggsbeställningar för att öka den egna vårdproduktionen och att köpa mer av vård från privata aktörer.

Patienternas så kallade valfrihet är starkt överdriven och den största valfriheten är att inte behöva välja. Vården ska finnas där när man behöver den. Trots det vill nu den borgerliga landstingsmajoriteten gå vidare och kommer att föreslå ett antal specialistområden inom sjukhusvården som ska in i ”kundvalssystemet”, det vill säga vi måste som patienter välja vårdgivare. För landstinget innebär det ännu större svårigheter att styra vården efter behov och troligen en ökad kostnad.

Några vårdcentraler har tillkommit men det innebär bara att de övriga får mindre av kakan. Landstinget? Nej, inget finns som visar att kostnadseffektiviteten blivit bättre eller att vi får ut mer vård för pengarna. Däremot har landstinget svårare att samordna vårdinsatser och planera efter faktiska behov. Skattebetalarna? Nej, i stället för till vård går pengar till vinster. Så vem tjänar på det? Svaret är de stora riskkapitalbolagen och deras ägare, de är de stora vinnarna på privatiseringen.

Ulla Andersson, riksdagsledamot Gävle och ekonomisk talesperson (V)

Jacob Johnson, riksdagsledamot (V) Uppsala

Sören Bergqvist, landstingsråd (V) Uppsala

(Ursprungligen publicerad i Upsala Nya Tidning)

Den snabba utvecklingen inom hälso- och sjukvården kräver en allt högre kompetens hos vårdpersonalen. Idag råder det bland annat stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor. Genomsnittsåldern bland de verksamma är hög och många kommer de närmaste åren gå i pension.

Sedan 2005 har antalet specialiserade sjuksköterskor sjunkit från 65 procent till 50 procent. Enligt Vårdförbundets bedömning bör cirka 70 procent av sjuksköterskorna vara specialist¬utbildade för att vården ska kunna hålla god kvalitet och för att undvika vårdskador.

Sjuksköterskor måste oftast, till skillnad från läkare, ta tjänstledigt med studiemedel för att specialisera sig. Dessutom tjänar en specialistsjuksköterska i genomsnitt bara 6,2 procent mer än en sjuksköterska och det tar i genomsnitt 19 år innan en specialistsjuksköterska har tjänat in utbildningskostnaden. Därför finns det i dag ingen ekonomisk motivation till att vidareutbilda sig.

Vänsterpartiet vill skapa en kunskapsbaserad, säker och kostnadseffektiv vård. Därför föreslår vi i vår budgetmotion till riksdagen en kraftig satsning på vidareutbildning av sjuksköterskor. Sjuksköterskor ska ha möjlighet att specialisera sig med en ersättning på 80 procent av sin lön. För att göra detta möjligt vill vi också satsa på att bygga ut antalet utbildningsplatser.

Idag ser vi att bristerna är störst bland distriktssköterskor och inom den psykiatriska vården och dessa utbildningar behöver prioriteras, men vi ser också att det behövs en generell utbyggnad av samtliga utbildningsplatser.

Tyvärr får vi inte gehör för vårt förslag i riksdagen, men vi gör vad vi kan för att lösa problemet på lokal nivå tillsammans med våra samarbetspartier i den rödgröna landstingsmajoriteten. De kommande åren tar vi ett samlat grepp för att åtgärda personalbristen i landstinget. Det handlar om satsningar för att möjliggöra kompetens- och löneutveckling, att utöka antalet AT-läkartjänster och att möjliggöra för studenter som studerar utomlands att förlägga sin praktik i Landstinget Västmanland. Det handlar också om att stärka möjligheterna till forskning och innovationsarbete för all landstingets personal (oavsett yrkesgrupp) och att därigenom bli en mer attraktiv arbetsgivare.

En bra och effektiv hälso- och sjukvård bygger på kunnig och välutbildad personal. Det får vi inte genom att pressa ner lönerna och försämra arbetsvillkoren, vilket blir konsekvensen av de borgerliga partiernas politik. För att få världens bästa sjukvård måste vi satsa på personalen!

Kent Persson, riksdagsledamot för Västmanlands län

Mia Sydow Mölleby, riksdagsledamot för Örebro län

Juha Rundgren, landstingsråd, Västmanland

- Rika och högutbildade får idag en bättre och dyrare sjukvård än fattiga och lågutbildade. Det är särskilt upprörande eftersom det finns mycket stora hälsoskillnader mellan rika och fattiga människor. Medellivslängden kan skilja på flera år mellan två tunnelbanestationer i Stockholm, säger Lars Ohly partiledare Vänsterpartiet.

Lars Ohly begärde nyligen en aktuell debatt i riksdagen om den ojämlika sjukvården.

- Vi måste börja prata om den ojämlika vården. Regeringens privatisering av sjukvården riskerar förvärra problemen ytterligare, eftersom det finns mest pengar att tjäna på att behandla många enkla fall, istället för att hjälpa de som har störst behov. Vi behöver en nystart för att skapa en rättvis sjukvård, säger Lars Ohly.

Några av Vänsterpartiets förslag för en rättvis sjukvård:
- Nationell handlingsplan för jämlik vård
- Gratis besök på vårdcentralen
- Billigare tandvård. På sikt vill vi att det ska vara lika billigt att laga tänderna som någon annan del av kroppen
- Riv upp lagen om vårdval
- Papperslösa måste få vård

Kontakt: Maria Almström, pressekreterare till Lars Ohly 070-8314543

Ladda ner rapporten här

Sjuksköterskor med specialistkompetens medför ett bättre vårdutnyttjande, bättre omhändertagande och högre överlevnad. Men vi tycker inte att god omsorg och en högkvalitativ vård genom mer kompetent personal enbart ska vara förunnat de som har turen att vara patient i ett så förutseende och välskött landsting som vårt.

Vi tycker därför att det är rimligt att staten tar ansvaret för att sjuksköterskor av alla professioner över hela landet, precis som läkare, får möjlighet att vidareutbilda sig med lön. Det skapar en bättre utveckling i sjukvården och patienterna får en bättre omsorg och en högre kvalité på vården – i hela landet. Det är väl använda pengar!

Linda Fleetwood, landstingsråd (V)

Ragnar Olsson, landstingspolitiker (V)

Anders Svensson, landstingspolitiker (V)

Jag frågar mig vad det blivit av detta prat. Jag kan inte se att det finns någon som helst verklighet bakom dessa påståenden. Om man verkligen granskar hur verkligheten ser ut, så ligger den långt ifrån den ideologiskt dogmatiska bild, som de borgerliga partierna försöker ge sken av.

Problemet med högerns politik och retorik – både här i Norrbotten och på nationell nivå – är att den skiljer sig så markant från verkligheten. I de största vårdbolagen, som omsätter mer än 50 procent av den privata vården, saknas det kvinnor i styrelserna helt och hållet. Hur jämställt är det?

Männen håller även ett starkt grepp om de mindre företagen. Där är det 70 procent som ägs av män och färre än 20 procent som ägs av kvinnor. Detta trots att det är mer än 80 procent kvinnor, som arbetar inom hälso- och sjukvården. Styrelserna för de privata vårdbolagen utgörs även de till störst del av kostymklädda män, som köper och säljer vår välfärd i ren spekulation. Här finns inte en foppatoffla så långt ögat kan nå.

Privatiseringsförespråkarna är helt enkelt inte intresserade av att gynna jämställdhet. Varför skulle de då verka för att flytta makten från folkvalda församlingar, där kvinnor tagit ett relativt stort inflytande, bort till styrelserum, där de i bästa fall släpps in som sekreterare för att passa upp på män som spekulerar sig rika på vår välfärd?

Det är dags för borgerliga politiker att öppna ögonen för verkligheten. Privatiseringar leder inte till någon jämställdhet. Tvärtom. Inom offentlig sektor har vi möjlighet att aktivt styra mot att kvinnor ska få mer makt och inflytande – något som de uppenbarligen förlorar när vården privatiseras. Att privatiseringar innebär att minst fyra miljarder årligen försvinner ut från vår välfärd och hamnar i fickorna på klippare och spekulanter i skatteparadis är också en konsekvens i privatiseringarnas spår. Det motsvarar runt 10 000 sjuksköterskor.

Vänsterpartiet vill bygga världens bästa sjukvård. Då måste vi värna varje skattekrona och inte slösa bort pengarna i spekulation och vinstutdelningar.

Malin Sandin, vice ordförande Vänsterpartiet Norrbotten

(Publicerad i Piteå-Tidningen)

I det budgetförslag som Vänsterpartiet presenterat i riksdagen avsätter vi en miljard kronor till förebyggande hälso- och sjukvårdsarbete. Med införandet av vårdvalsreformen har tyngdpunkten för vården blivit läkarbesöket. Detta innebär att arbetet med att förbättra folkhälsan prioriterats bort. Det är mycket olyckligt.

Den svenska hälso- och sjukvården blir också allt mer privatiserad. När den ekonomiska vinsten ökar som drivkraft i vården får det förebyggande hälsoarbetet stryka på foten eftersom de ekonomiska vinsterna på kort sikt är små.

För att kunna nå människor med behov av vård måste vårdcentralen samarbeta med exempelvis skola, försäkringskassa och socialtjänst samt det övriga samhället genom intresseföreningar, idrottsklubbar och pensionärsorganisationer.

Det förebyggande arbetet omfattar bland annat uppmuntrande insatser för ökad fysisk aktivitet och sunda matvanor. I arbetet för bättre folkhälsa ingår även insatser mot de stora folksjukdomarna som diabetes och kol.

Vår satsning mot ohälsa ska även gå till att öka kompetensen på bland annat vårdcentralerna för att tidigt upptäcka och behandla psykisk ohälsa. En satsning på ungdomsmottagningar är också en satsning mot psykisk ohälsa bland unga.

Ohälsan är i dag ojämlikt fördelad över landet. För att skapa en rättvisare hälsa och vård behöver vi därför satsa en större del av vårdens resurser i områden där behoven är större.

Vänsterpartiet vill bygga världens bästa sjukvård. För oss innebär det att vi satsar resurser redan innan människor blir sjuka. Det är bra för individen och det är bra för samhället. Men för att utföra detta arbete måste vården få tillräckliga resurser. Vår satsning på förebyggande arbete är en satsning på friskare medborgare och en bättre hälso- och sjukvård.

Emil Broberg (V), gruppledare för landstingsgruppen

Torbjörn Björlund (V), riksdagsledamot

- Det här måste få ett slut. Sjuka människor ska få vård efter behov. Inte efter plånbok. Det finns ingen annan hållning som är moraliskt försvarbar. Därför har vi idag begärt en aktuell debatt i riksdagen om ojämlikheterna i den svenska sjukvården, säger Lars Ohly.

Vänsterpartiet anser att det är självklart att medborgarnas pengar ska användas på bästa sätt. Vi vill vårda varje skattekrona. Därför är det stötande när skattepengar försvinner ned i privata investerares fickor istället för att användas till verksamhet. Förra året försvann fyra miljarder kronor ur vården. De pengarna blev privata vinster istället.

Men privata vinster är offentliga förluster. För de pengarna hade man istället kunnat anställa 10 000 undersköterskor.

Villkoren för privata investerare i vården är extremt fördelaktiga. Genom den lagändring som gjordes förra året är regioner och landsting i princip tvingade att låta vårdföretagen öppna vårdcentraler var de vill. Avkastningen på verksamheten är hög. Enligt SCB ligger den på cirka 19 procent, vilket ska jämföras med näringslivssnittet på tio procent.

Sjukvården har därför blivit högintressant för riskkapitalinvesteringar. De företag som nu köper in sig på den svenska vårdmarknaden gör det inte som långsiktiga åtaganden utan för att öka lönsamheten snabbt och därefter sälja vidare till högre priser. Vi har sett den utvecklingen inom skolan, och vi vet redan hur destruktiv den kan vara.

Man kan tycka att detta är en fråga om sunt förnuft. Nog vore det väl självklart att skattefinansierad vård inte ska vara vinstdrivande? Lägger vi in våra gemensamma pengar i potten ska de användas till verksamhet, och ingenting annat.

Men just nu är det en vattendelare mellan höger och vänster i politiken. Vänsterpartiet är den starkaste rösten för en stark offentlig vård. Vi är de skarpaste kritikerna mot att pengar försvinner till privata vinster. Vi vill inte bara prata om problemen, vi vill göra något åt dem.

Vi säger inte så för att plocka billiga partipolitiska poänger på det, utan för att det är sant. Vi skulle gärna önska att fler anslöt sig till den förnuftiga linjen, men den sittande regeringen verkar vara alltför förblindad av sina egna ideologiskt drivna idéer om privat och offentligt för att det ska vara något att hoppas på.

Vår kampanj ”Världens bästa sjukvård” handlar om detta. Vi vill väcka uppmärksamhet runt problemen som orsakas av de privata vinsterna i vården. Vi vill också starta en diskussion om hur den svenska vården kan utvecklas och förbättras. För att vi tror att det är många fler än vi som vill att skattepengar ska användas till vårt gemensamma bästa. Oavsett politisk hemvist i övrigt.

Rossana Dinamarca (V), vice partiledare

- Det är helt nya pengar och ett förslag som inget parti lagt tidigare, säger partiledaren Lars Ohly.

Pengarna är tänkta att användas i det tvärprofessionella arbetet inom primärvården genom ett samarbete mellan vårdcentraler, skolor, socialtjänsten, Försäkringskassan och andra aktörer som pensionärs-, kultur-, invandrar- och idrottsföreningar.

- Det förebyggande arbetet kan konkret handla om att minska fetman genom hälsosammare matvanor och att bekämpa de stora folksjukdomarna, som diabetes och kol, säger Lars Ohly.

De 2 000 nya tjänster som miljarden beräknas räcka till skulle vara arbetsterapeuter, dietister, sjukgymnaster, kuratorer, psykologer, sjuksköterskor och läkare. Eftersom ohälsotalen inte är jämnt fördelade i befolkningen är tanken att resurserna ska viktas utifrån socioekonomiska förhållanden.

- Per person skulle det gå mer pengar till Bergsjön än till Örgryte, säger Lars Ohly.

Bakgrunden till förslaget är bland annat den ökade privatiseringen.

- När lönsamhetskraven ökade inom sjuk- och hälsovården försvann det förebyggande hälsovårdsarbetet väldigt snabbt. Det är få privata aktörer som ser någon möjlighet att på kort sikt tjäna pengar på det förebyggande arbetet. Däremot är det oerhört lönsamt för samhället och bra för de enskilda individerna.

En annan faktor Lars Ohly nämner är att den dåvarande S-regeringen under 90-talskrisen drog in en gymnastik- och idrottstimme i veckan i skolan, vilket kan ha fått negativa följder för folkhälsan.

Hur Vänsterpartiet tänker finansiera denna och andra budgetsatsningar är inget Lars Ohly kan föregripa. De sista besluten återstår också.

- Men det som är självklart är att vi kommer att avvisa de aviserade skattesänkningar som regeringen föreslagit från 2012.

Han syftar både på det sjätte jobbskatteavdraget och den höjda brytpunkten för statlig skatt.

(Publicerad i GöteborgsPosten 2011-04-27)

I ett läge när barnfattigdomen ökar bland ensamstående mammor med deltidsjobb tycker han att deras löner är för höga.

Några veckor senare läste jag i statsbudgeten om skattesänkningarna. Ett yrke skulle vara exempel för låginkomsttagare. Många satte åter i halsen när exemplet ”vårdbiträde” hade en lön på 23 300 kronor.

Man häpnar över hur regeringen kan ljuga på det sättet. Vilket sjukvårdsbiträde har den lönen?

Detta är den borgerliga jobbpolitikens kärna. Fler jobb ska skapas genom att de som har det sämst ska få lägre löner. Det är en politik som ska göra de fattiga fattigare för att de rika ska kunna bli rikare.

Höginkomsttagarna får tusenlappar i månaden. Låginkomsttagarna får tior. De arbetslösa och sjukskrivna får sänkta ersättningar och stupstockar.

15 maj är det val i Västra Götaland. De moderata samlingspartierna går till val på att prata vitt och brett om satsningar på akuter och ambulanser och höjda läkarlöner.

Inte ett ord om höjda löner för de lägst avlönade. Det går att förstå varför när man hört finansministern.

Det som väntar är också privatiseringar. Fler sjukhus och områden i vården ska tas över av privata vårdbolag. De stora riskkapitalisterna står i kö. Mer av våra skattepengar kommer att skickas i aktieutdelningar till skatteparadis istället för att användas till personal.

Detta är en politik som står på vårdbolagens sida, inte på patienternas eller personalens.

Vänsterpartiet går till val 15 maj på att satsa skarpa pengar på att skapa jämställda löner.

Vi lever upp till idén att vi ska sluta bygga välfärden på att underbetala kvinnorna som bär upp den. Vi går också till val på att helt få bort ofrivilliga deltider. Alla anställda som vill ska ha rätt till heltidstjänst. Vi vill också få slut på nedskärningarna i vården. Patienter blir idag lidande och personalen jobbar häcken av sig med en högre och högre stressnivå. Vi måste ge personalen tid att göra ett bra arbete. Det krävs högre löner, scheman som tar hänsyn till de anställda och fler omvårdnadspersonal i vården.

Det är en politik för patienternas och personalens skull.

Ni som är från Västra Götaland. Glöm inte rösta 15 maj i regionvalet. Då hoppas vi att V, S och MP kan få förtroendet att motarbeta Anders Borgs önskemål om sänkta löner i välfärden.

Inger Lilja, kommunalare och regionfullmäktigekandidat (V)

(Publicerad i Kommunalarbetaren 2011-04-21)